Permakultur
Viste du om att man inte behöver gräva ned potatis för att den skall gro och om du vill slippa rensa ogräs så kan du låta en växt gro och när den blivit 5 cm så kan du täcka jorden runt den med torrt gräsklipp.
Det finns så många "natur-inspirerade" sätt att odla på.
Permakultur är ett odlingssystem som bygger på att man låter naturen sköta sig själv. Det är ett system som vi människor kan använda oss av för att få våran närmiljö att se ut som vi vill men ändå sköta sig själv.
Jag har aldrig tänkt på det men naturen skötte sig ju själv innan vi började sköta den. Om vi bara styr den i den riktning vi vill ha den utan några stora ingrepp, så som skövling och inplantering av en och samma gröda över ett stort område, så kan vi få den att ge oss det vi vill ha. Utan att vi behöver slita ihjäl oss.
En annan sak jag inte tänkt på är att naturen klarar att odla massvis med grödor utan att ploga jorden och utan att tilsätta konstgjorda gödningsmedel. Jorden sköter sig själv och om vi går på den, gräver i den eller plogar den så stör vi microklimatet i jorden. Fokuoka hette en man som hade en del att säga om vår påverkan på microklimatet i jorden när vi sysslar med "konventionell odling"
Här finns ett litet youtube klipp som handlar om en kvinna som kombinerat Permakultur med Foukokas tankar.
Det finns så många "andra" sätt att odla på. Sätt som inte innebär att man kör en maskin över ett stort fält. Känner ni till några odlingsknep?
Det finns så många "natur-inspirerade" sätt att odla på.
Permakultur är ett odlingssystem som bygger på att man låter naturen sköta sig själv. Det är ett system som vi människor kan använda oss av för att få våran närmiljö att se ut som vi vill men ändå sköta sig själv.
Jag har aldrig tänkt på det men naturen skötte sig ju själv innan vi började sköta den. Om vi bara styr den i den riktning vi vill ha den utan några stora ingrepp, så som skövling och inplantering av en och samma gröda över ett stort område, så kan vi få den att ge oss det vi vill ha. Utan att vi behöver slita ihjäl oss.
En annan sak jag inte tänkt på är att naturen klarar att odla massvis med grödor utan att ploga jorden och utan att tilsätta konstgjorda gödningsmedel. Jorden sköter sig själv och om vi går på den, gräver i den eller plogar den så stör vi microklimatet i jorden. Fokuoka hette en man som hade en del att säga om vår påverkan på microklimatet i jorden när vi sysslar med "konventionell odling"
Här finns ett litet youtube klipp som handlar om en kvinna som kombinerat Permakultur med Foukokas tankar.
Det finns så många "andra" sätt att odla på. Sätt som inte innebär att man kör en maskin över ett stort fält. Känner ni till några odlingsknep?
Park(ing)day
Den 19 September är det dax för Park(ing)day. Ett konsept skapat av Rebargroup. Som går ut på att man under en dag okuperar en parkeringsplats (kom ihåg att betala parkeringsavgiften) och anlägger en park i den. En liten gest för att påpeka hur mycket parkeringar vi har här i världen och hur hårda de är:)
Att bygga eget
Det senaste året har jag insett att man kan göra allt man vill. Inte bara saker man vill göra så som att lyckas med sina projekt och starta eget företag utan att tillverka det man vill ha.
Som ett exempel kan jag berätta hur det gick till när jag började inse detta faktum.
Det började med att min man kom och berättade att han skulle bygga en egen projektor. Oj! tänkte jag. Det går ju inte. Hur bra kan det bli på en skala. 2 år senare har vi en HD upplöst projektor som projecerar en 100 tums skärm i vardagsrummet.
Galet. Den är lite större än en vanlig projektor och drar lite mer el. Men den är också eneormt mycket bättre än alla projektorer jag sett. Det här är bara en av de saker jag sett byggts som fått mig att inse att saker inte är så svåra som de verkar. Bara man vet hur man skall göra så är saken biff.
Jag har hängt en del på http://elektronikforumet.com. Länge leve internet! Där kan man läsa allt man vill veta om att göra det själv vad gäller elektronik och dyligt. Och fråga om det mesta och diskutera lika mycket. http://www.alternativ.nu är en annan bra sida med massvis med information om att göra saker själv. Främst gällande byggnation av hus, odling och självhushållning.
Men vad är nu fördelarna med att göra saker själv?
Tja, det blir gjort precis som man själv vill. Man får kontroll över saken, dvs. du kan själv laga det du gjort om det går sönder och du får vetskapen om hur saker och ting fungerar.
Man får mer makt över sig själv och sitt, man slipper fråga fackmän hur dom tycker att man skall göra efter som att man måste ta reda på faktorerna själv.
Det blir ofta billigare än att låta någon annan göra det.
Men för egendel så är det största argumentet att jag känner en enorm tillfredställelse i det hela. Ingen kännsla är som kännslan av att ha gjort något själv.
Visst ta det mer av ens tid. Men om man trivs med det hela så kan man ju spara massa pengar vilket leder till att man måste jobba mindre.
Jag tror även att det i längden leder till en ökad förståelse för världen och mänskligheten. Det kanske bara är i mina drömmar det är så. Men det känns faktiskt så för min del. Man får en kunskap om något och jag tror att kunskap alltid är possitivt. (Kanske finns det exempel där det inte är det, men jag har inte sett något sådant exempel ännu)
Som ett exempel kan jag berätta hur det gick till när jag började inse detta faktum.
Det började med att min man kom och berättade att han skulle bygga en egen projektor. Oj! tänkte jag. Det går ju inte. Hur bra kan det bli på en skala. 2 år senare har vi en HD upplöst projektor som projecerar en 100 tums skärm i vardagsrummet.
Galet. Den är lite större än en vanlig projektor och drar lite mer el. Men den är också eneormt mycket bättre än alla projektorer jag sett. Det här är bara en av de saker jag sett byggts som fått mig att inse att saker inte är så svåra som de verkar. Bara man vet hur man skall göra så är saken biff.
Jag har hängt en del på http://elektronikforumet.com. Länge leve internet! Där kan man läsa allt man vill veta om att göra det själv vad gäller elektronik och dyligt. Och fråga om det mesta och diskutera lika mycket. http://www.alternativ.nu är en annan bra sida med massvis med information om att göra saker själv. Främst gällande byggnation av hus, odling och självhushållning.
Men vad är nu fördelarna med att göra saker själv?
Tja, det blir gjort precis som man själv vill. Man får kontroll över saken, dvs. du kan själv laga det du gjort om det går sönder och du får vetskapen om hur saker och ting fungerar.
Man får mer makt över sig själv och sitt, man slipper fråga fackmän hur dom tycker att man skall göra efter som att man måste ta reda på faktorerna själv.
Det blir ofta billigare än att låta någon annan göra det.
Men för egendel så är det största argumentet att jag känner en enorm tillfredställelse i det hela. Ingen kännsla är som kännslan av att ha gjort något själv.
Visst ta det mer av ens tid. Men om man trivs med det hela så kan man ju spara massa pengar vilket leder till att man måste jobba mindre.
Jag tror även att det i längden leder till en ökad förståelse för världen och mänskligheten. Det kanske bara är i mina drömmar det är så. Men det känns faktiskt så för min del. Man får en kunskap om något och jag tror att kunskap alltid är possitivt. (Kanske finns det exempel där det inte är det, men jag har inte sett något sådant exempel ännu)
Kylskåpet
Nu har jag snart levt 6 månader utan kylskåp.
Vi hade ett jätte gamalt kylskåp som gick sönder. Sen var det ingen som orkade köpa ett nytt. Av någon anledning har det fortfarande inte blivit av. Vi har en frys som vi inte använder så mycket.
Jag är väldigt förvånad över hur lätt det har varit. Jag skall ju erkänna att jag bor mitt i en stor stad med 7eleven ca 500m bort vilket gör det en heldel mycket enklare än om jag bott på vischan. Våra rutiner gällande mathållning har ändrats drastiskt.
Vi slänger nästan inget längre. Man blir mer medveten om vad man gör av med och man köper bara det man ska använda eller sånna saker som håller i rumstemperatur. Jag är förvånad över hur mycket det faktiskt är som håller sig utan att stå i kylen t.ex. Ketchup, senap och andra såser, Smör, Frukt och grönt håller sig väldigt bra utan för kylskåpet nästan lika bra i många fall.
Man lagar så mycket mat som man behöver och det blir aldrig att man har mat stående längst in i kylen och glömsbort tills det att den tar sina egna första steg. Varför måste man egentligen ha så mycket mat hemma? Visst det är ju praktiskt att storhandla. Mina vanor har ändrats och anpassats till utan-kylskåps-livet och jag skulle inte säga att det är så mycket obekvämare än det "vanliga" livet bara anorlunda. I början tog det ju en del energi, innan man kommit in i det men nu är det en del av livet, precis som kylskåpet var en gång i tiden.
Sen brukar jag sitta och fundera på om man vinner tid lr förlorar det på att ha ett kylskåp, med tanke på hur många timmar man måste jobba för att köpa ett och kunna betala elen det drar.
Men det handlar ju om bekvämlighet.
Vi är så bekväma av oss är vi inte?
Vi hade ett jätte gamalt kylskåp som gick sönder. Sen var det ingen som orkade köpa ett nytt. Av någon anledning har det fortfarande inte blivit av. Vi har en frys som vi inte använder så mycket.
Jag är väldigt förvånad över hur lätt det har varit. Jag skall ju erkänna att jag bor mitt i en stor stad med 7eleven ca 500m bort vilket gör det en heldel mycket enklare än om jag bott på vischan. Våra rutiner gällande mathållning har ändrats drastiskt.
Vi slänger nästan inget längre. Man blir mer medveten om vad man gör av med och man köper bara det man ska använda eller sånna saker som håller i rumstemperatur. Jag är förvånad över hur mycket det faktiskt är som håller sig utan att stå i kylen t.ex. Ketchup, senap och andra såser, Smör, Frukt och grönt håller sig väldigt bra utan för kylskåpet nästan lika bra i många fall.
Man lagar så mycket mat som man behöver och det blir aldrig att man har mat stående längst in i kylen och glömsbort tills det att den tar sina egna första steg. Varför måste man egentligen ha så mycket mat hemma? Visst det är ju praktiskt att storhandla. Mina vanor har ändrats och anpassats till utan-kylskåps-livet och jag skulle inte säga att det är så mycket obekvämare än det "vanliga" livet bara anorlunda. I början tog det ju en del energi, innan man kommit in i det men nu är det en del av livet, precis som kylskåpet var en gång i tiden.
Sen brukar jag sitta och fundera på om man vinner tid lr förlorar det på att ha ett kylskåp, med tanke på hur många timmar man måste jobba för att köpa ett och kunna betala elen det drar.
Men det handlar ju om bekvämlighet.
Vi är så bekväma av oss är vi inte?
Växthuseffekten
Jag har så länge jag hört talas om den mänisko-skapade växthuseffekten trott på den. Jag har inte lagt så stor vikt vid den. Men ändå försökt att dra mitt strå till stacken. Jag har altid varit väldigt engagerad av milö-frågor.
Hur som helst så har jag alltid trott att vi människor påverkar klimatet. Men det har kanske kännts för stort. I det senaste har ju frågan fått fokus både i media, i politiken och hemma hos "vanliga människor". Den har blivit något som väldigt många tror starkt på och gärna vill göra något åt..
Hur som helst det jag vill komma till är att jag såg en dokumentär genom SurfTheChannel (här kan du se den). Den handlar om den stora-växthuseffekt svindeln. Den fick mig att tänka efter och se det hela från ett helt annat perspektiv. Nu vet jag inte vad jag skall tro. Kan det vara så att det handlar om att vi människor skapar oss ett behov? Vi har för lite att göra och tillfredställa oss med så vi skapar någo att göra, något att kämpa för, någo att jobba emot, inspiration helt enkelt?
Hur som helst så har jag alltid trott att vi människor påverkar klimatet. Men det har kanske kännts för stort. I det senaste har ju frågan fått fokus både i media, i politiken och hemma hos "vanliga människor". Den har blivit något som väldigt många tror starkt på och gärna vill göra något åt..
Hur som helst det jag vill komma till är att jag såg en dokumentär genom SurfTheChannel (här kan du se den). Den handlar om den stora-växthuseffekt svindeln. Den fick mig att tänka efter och se det hela från ett helt annat perspektiv. Nu vet jag inte vad jag skall tro. Kan det vara så att det handlar om att vi människor skapar oss ett behov? Vi har för lite att göra och tillfredställa oss med så vi skapar någo att göra, något att kämpa för, någo att jobba emot, inspiration helt enkelt?
IKEA
Efter att ha skrivit det jag tänkt skriva nu vill jag nog riva ut ögonen på mig själv.
Jag älskar IKEA. Vem gör inte det? Bara lukten i ett IKEA-varuhus kan få mig att bli i ekstas. Speciellt när man kommer in på självplocket och man möts av lukten av spånskivor, plast och lagerlokal, blandat med doften av 5kr korvar. Då får jag spring i benen och vill springa bort till billig-kroken(billig-hörnan). Där kan man hitta allt. Om man är på IKEA tillräckligt ofta och har tålamod kan man faktiskt få sitt drömhem till mellan 50 och 70% av ordinarie pris, om än med några smärre skönhetsfel. Men vad gör väl en skev lucka eller en felsyddkudde? I bästa fall kan det vara ett uställningsex som ibästafall kan vara helt orört.
Hur som helst det här var inte tänkt att bli ett prisande av IKEAs storhet utan snarare ett kritisktinlägg berörande IKEA-livsstilen.
IKEA står för så mycket bra. Kapitalistiska framsteg som tar tillvara det faktum att vi lever i ett konsumtinossamhälle. Vi vill kunna handla billigt, vi vill hänga med i trend svängarna men samtidigt kunna vara lite individuella. Det är precis det här IKEA lever på. Jag vill på inget sätt ge IKEA någon skuld i det hela. Men det IKEA gör är att de tar en vara som vi vill ha och ger den den livstid som en behöver. Ett bra bord i de rätta materialen kan hålla i hundra år, men om hundra år har bordet säkert varit ur style i minst 80 av de åren. Problemet med ett bra bord är också att det tar långtid att tillverka, kräver dyra material och p.g.a. detta blir det ett dyrt bord.
Så IKEA tillverkar ett bord som håller i 10år. Vilket på många sätt är väldigt bra. Det går åt mindre arbetskraft och material än vad som skulle ägnats åt ett kvalitativt bord som kanske ändå hamnat på tippen.
Problemet blir att vi människor blir så vana att ha möbler som är in-style att de flesta måste köpa billiga möbler för att ha råd att hänga med. Vilket leder till att vi fastnar i IKEA-spiralen. Vi får aldrig de här "massa-pengarna" som krävs för att ha råd att köpa ett bord på MIO. Fast å andra sidan, varför köpa ett bord på MIO som vi ändå måste slänga på Tippen om 10 år när det blivit out-of-style?
Jag älskar IKEA. Vem gör inte det? Bara lukten i ett IKEA-varuhus kan få mig att bli i ekstas. Speciellt när man kommer in på självplocket och man möts av lukten av spånskivor, plast och lagerlokal, blandat med doften av 5kr korvar. Då får jag spring i benen och vill springa bort till billig-kroken(billig-hörnan). Där kan man hitta allt. Om man är på IKEA tillräckligt ofta och har tålamod kan man faktiskt få sitt drömhem till mellan 50 och 70% av ordinarie pris, om än med några smärre skönhetsfel. Men vad gör väl en skev lucka eller en felsyddkudde? I bästa fall kan det vara ett uställningsex som ibästafall kan vara helt orört.
Hur som helst det här var inte tänkt att bli ett prisande av IKEAs storhet utan snarare ett kritisktinlägg berörande IKEA-livsstilen.
IKEA står för så mycket bra. Kapitalistiska framsteg som tar tillvara det faktum att vi lever i ett konsumtinossamhälle. Vi vill kunna handla billigt, vi vill hänga med i trend svängarna men samtidigt kunna vara lite individuella. Det är precis det här IKEA lever på. Jag vill på inget sätt ge IKEA någon skuld i det hela. Men det IKEA gör är att de tar en vara som vi vill ha och ger den den livstid som en behöver. Ett bra bord i de rätta materialen kan hålla i hundra år, men om hundra år har bordet säkert varit ur style i minst 80 av de åren. Problemet med ett bra bord är också att det tar långtid att tillverka, kräver dyra material och p.g.a. detta blir det ett dyrt bord.
Så IKEA tillverkar ett bord som håller i 10år. Vilket på många sätt är väldigt bra. Det går åt mindre arbetskraft och material än vad som skulle ägnats åt ett kvalitativt bord som kanske ändå hamnat på tippen.
Problemet blir att vi människor blir så vana att ha möbler som är in-style att de flesta måste köpa billiga möbler för att ha råd att hänga med. Vilket leder till att vi fastnar i IKEA-spiralen. Vi får aldrig de här "massa-pengarna" som krävs för att ha råd att köpa ett bord på MIO. Fast å andra sidan, varför köpa ett bord på MIO som vi ändå måste slänga på Tippen om 10 år när det blivit out-of-style?
Designkritik
Jag tror att jag vill ägna mig åt kritik av formgivning och arkitektur. Det finns redan så mycket sagt och skrivet om bra formgivning och arkitektur. Jag tror att det behövs lite kritik.
Jag kan börja med att berätta om en liten utflykt jag gjorde här om dagen.
Jag har alltid varit väldigt imponerad av bygget av Oslos nya Operahus. Det har varit debatter kring bygget och arkitekturen och priset och allt det vanliga. Vad som fått mig att tycka så mycket om byggnaden är att den är så tillgänglig. Saken är den att man kan gå upp på taket och stå och titta ut över Oslofjorden, även om det inte är en så vackersyn just nu med alla påbörjade nybyggen vid strandkanten, men det blir nog bättre. Man kan dessutom gå helaägen ned till vattnet påvad som ser ut att vara fortsättningen på operahusets tak.
Det är inte det gamla vanliga med en hög kant och staket och tillgångförbjudetskyltar överallt. Arkitekturen är simpel och i tidensanda med den på började "natur-funkisen" som mall.
Jag har sett bygget på avstånd men aldrig gått ned för att se det färdiga resultatet på nära håll. Det första som slår mig som kanske borde slagit mig tidigare är byggnadens placering. Mitt i en knutpunkt för 2 st Europa-vägar. För att komma dit så måste man gå genom en tunnel som leder än helskinnad över motorvägen. Sen insåg jag att huset är placerat så att det är praktiskttaget omöjligt att se på håll om man inte tar sig ut på vattnet i fjorden. Det står nämligen högahus kring hela byggnaden.
När jag senare kom fram till operahusets "start" insåg jag att ljuset som reflekteras i de "vita" carraras-plattor som utgör husets omgivning, fundament, väggar och tak ger en bländande effekt som för min del innebar att jag inte ville gå längre än 100m in ppå området. Nu är jag kanske känsligare än de flesta gällande ljus men jag såg på vägen ut hur folk jag mötte kisade och sågut att knappt kunna se för att de försökte att inte bli bländade.
Det skall tilläggas att det var en ljus höstdag vilket gör att ljuset är väldigt bländande i allmänhet men det borde kanske snöhetta ha tänkt på när de ritade huset.
Jag kan dessutom tänka mig hur halt det skall bli att ta sig fram över marmoren en halvinterdag eller en regnig höst dag.
Byggnaden är som sagt väldigt "på" i stil. Men fyrkantigheten ger den också något väldigt opersonligt. Som om att den blir en del av det betong och asfaltshav sm omringar den. Kanske är det lite av tanken men personligen tycker jagg att det gör det hela lite tråkigare.
Här i Oslo pågår just nu en stor renovering av hela staden känns det som. Järnbanetorget byggs om och det blev aldeles nyligen klart att sentralstasjonen skall byggas ut och om. Det känns tyvärr som om att det är något man gör i ett stressat försök att få staden att bli mer av en metropol än den småstad det faktiskt är.
Jag måste också säga att jag tycker att det är tråkigt att den ombyggnation som sker i staden är så enformig. Flata stenar raka kanter och minimalistiskt. Sure det är på men lite personlighet kan vi väl å?
Så det hela blev en ganska storbesvikelse. Att något som jag sett fram emot så mycket skall falla på att det är för ljust ute, eller jag vill nog mer se det som att det hela föll p.g.a. det dåliga materialvalet.
Jag kan börja med att berätta om en liten utflykt jag gjorde här om dagen.
Jag har alltid varit väldigt imponerad av bygget av Oslos nya Operahus. Det har varit debatter kring bygget och arkitekturen och priset och allt det vanliga. Vad som fått mig att tycka så mycket om byggnaden är att den är så tillgänglig. Saken är den att man kan gå upp på taket och stå och titta ut över Oslofjorden, även om det inte är en så vackersyn just nu med alla påbörjade nybyggen vid strandkanten, men det blir nog bättre. Man kan dessutom gå helaägen ned till vattnet påvad som ser ut att vara fortsättningen på operahusets tak.
Det är inte det gamla vanliga med en hög kant och staket och tillgångförbjudetskyltar överallt. Arkitekturen är simpel och i tidensanda med den på började "natur-funkisen" som mall.
Jag har sett bygget på avstånd men aldrig gått ned för att se det färdiga resultatet på nära håll. Det första som slår mig som kanske borde slagit mig tidigare är byggnadens placering. Mitt i en knutpunkt för 2 st Europa-vägar. För att komma dit så måste man gå genom en tunnel som leder än helskinnad över motorvägen. Sen insåg jag att huset är placerat så att det är praktiskttaget omöjligt att se på håll om man inte tar sig ut på vattnet i fjorden. Det står nämligen högahus kring hela byggnaden.
När jag senare kom fram till operahusets "start" insåg jag att ljuset som reflekteras i de "vita" carraras-plattor som utgör husets omgivning, fundament, väggar och tak ger en bländande effekt som för min del innebar att jag inte ville gå längre än 100m in ppå området. Nu är jag kanske känsligare än de flesta gällande ljus men jag såg på vägen ut hur folk jag mötte kisade och sågut att knappt kunna se för att de försökte att inte bli bländade.
Det skall tilläggas att det var en ljus höstdag vilket gör att ljuset är väldigt bländande i allmänhet men det borde kanske snöhetta ha tänkt på när de ritade huset.
Jag kan dessutom tänka mig hur halt det skall bli att ta sig fram över marmoren en halvinterdag eller en regnig höst dag.
Byggnaden är som sagt väldigt "på" i stil. Men fyrkantigheten ger den också något väldigt opersonligt. Som om att den blir en del av det betong och asfaltshav sm omringar den. Kanske är det lite av tanken men personligen tycker jagg att det gör det hela lite tråkigare.
Här i Oslo pågår just nu en stor renovering av hela staden känns det som. Järnbanetorget byggs om och det blev aldeles nyligen klart att sentralstasjonen skall byggas ut och om. Det känns tyvärr som om att det är något man gör i ett stressat försök att få staden att bli mer av en metropol än den småstad det faktiskt är.
Jag måste också säga att jag tycker att det är tråkigt att den ombyggnation som sker i staden är så enformig. Flata stenar raka kanter och minimalistiskt. Sure det är på men lite personlighet kan vi väl å?
Så det hela blev en ganska storbesvikelse. Att något som jag sett fram emot så mycket skall falla på att det är för ljust ute, eller jag vill nog mer se det som att det hela föll p.g.a. det dåliga materialvalet.
Spyfärig vs. I extas
Ingenting kan få mig så spyfärdig och i extas på samma vis som all formgivning världen över.
Det är nog det som känslomässigt engagerar mig mest.
Å ena sidan blir jag galen av all denna tillsynes överflödiga formgivning. Det finns så mycket formgivning som jag inte förstår mig på. Å andra sidan finns det antagligen massvis med formgivning som jag blir i extas av som så många andra inte förstår.
Men ibland blir jag tom. spyfärdig av formgivning jag älskar. Det finns så mycket av den. Alla, alla alla ska ha en "designer". Vi skall göras i mallar. Men i indiividuella mallar, som påminner ganska mycket om alla andras malar. Men vi skall ha våra egna färgklickar.
Natur-funkisen som börjat sprida sig världen över. Jag älskar den. Men det blir lite mycket. Det finns sidor här på internet som inte gör något annat än radar upp fyrkantiga trä-hus med rum innehållande enbart några få stora och ytterst nödvändiga möbler. Såå snyggt. Men kallt. Är det inte kallt? Och framförallt överallt?
Och krävs det en formgivare för att rita en fyrkant idag? Jag menar inte att det är det arkitekter och formgivare gör men det känns som om att det är dit det är på väg.
Formgivare får en så konstig roll. Kan alla vara konstgivare? Både ja och nej eller?
Formgivning har ju två delar (oftast). Dels det konstnärliga och dels det praktiska. Bägge delar är ju väldigt personligt. Vad är praktiskt och vad är konstnärligt? Och en formgivare har ju en massa kunskaper som "alla andra" inte besitter. Färglära, materiallära osv. Men "alla andra" är ju så olika och har därför en bättre inblick i sitt vardagsliv än formgivaren.
Så med en bra komunikation kan det ju bli hur bra som helst. Om kund och formgivare kan komunicera. Men som det är idag känns det som om att trender betyder för mycket. Eller?
Jag måste dra paraleller till mycket av det som Thoureau skriver i Skogsliv vid Walden ang. vad vi människor väljer att lägga vår tid på. Att vi känner så många måsten. Saker SKA formgivas.
Men seriöst, allt måste inte formgivas.
Det är nog det som känslomässigt engagerar mig mest.
Å ena sidan blir jag galen av all denna tillsynes överflödiga formgivning. Det finns så mycket formgivning som jag inte förstår mig på. Å andra sidan finns det antagligen massvis med formgivning som jag blir i extas av som så många andra inte förstår.
Men ibland blir jag tom. spyfärdig av formgivning jag älskar. Det finns så mycket av den. Alla, alla alla ska ha en "designer". Vi skall göras i mallar. Men i indiividuella mallar, som påminner ganska mycket om alla andras malar. Men vi skall ha våra egna färgklickar.
Natur-funkisen som börjat sprida sig världen över. Jag älskar den. Men det blir lite mycket. Det finns sidor här på internet som inte gör något annat än radar upp fyrkantiga trä-hus med rum innehållande enbart några få stora och ytterst nödvändiga möbler. Såå snyggt. Men kallt. Är det inte kallt? Och framförallt överallt?
Och krävs det en formgivare för att rita en fyrkant idag? Jag menar inte att det är det arkitekter och formgivare gör men det känns som om att det är dit det är på väg.
Formgivare får en så konstig roll. Kan alla vara konstgivare? Både ja och nej eller?
Formgivning har ju två delar (oftast). Dels det konstnärliga och dels det praktiska. Bägge delar är ju väldigt personligt. Vad är praktiskt och vad är konstnärligt? Och en formgivare har ju en massa kunskaper som "alla andra" inte besitter. Färglära, materiallära osv. Men "alla andra" är ju så olika och har därför en bättre inblick i sitt vardagsliv än formgivaren.
Så med en bra komunikation kan det ju bli hur bra som helst. Om kund och formgivare kan komunicera. Men som det är idag känns det som om att trender betyder för mycket. Eller?
Jag måste dra paraleller till mycket av det som Thoureau skriver i Skogsliv vid Walden ang. vad vi människor väljer att lägga vår tid på. Att vi känner så många måsten. Saker SKA formgivas.
Men seriöst, allt måste inte formgivas.
Skogsliv vid Walden
En av mina största inspirationsk'llor just nu är boken Skogsliv vid Walden. Skriven av Henry David Thoreau.
Trotts att boken är skriven i mitten på 1800-talet är den så aktuell. Jag kan inte tänka mig att den någonsin varit så aktuell som den är idag.
Thoreau var aktiv i anti-slav rörelsen, natur-filosof och en av grund figurerna i den så kallade Transcendentalismen.
Skogsliv vid Walden är en essä som bygger på Thoreaus egna försök att leva ett enkelt liv vid Walden Pond. Boken kritiserar den dåtida samhällsstrukturen och människans problem med att se vad vi egentligen måste och inte. Thoreau tar upp åtskilliga exempel på hur det gick till gällande konstruerantet av hus, tillvägagångssätt vid odling och dyl. och visar på exempel som skulle ge liknande resultat men med ökad individuell frihet.
Det som faschinerar mig mest med boken är hur mycket, jag som lever nästan 200 år efter Thoureau kan känna igen mig i de flesta av hans beskrivningar.
Stressen vi människor har gällandes våra essentiella behov och våra skapade behov och framför allt vår oförmåga att skilja mellan dessa två är något som tydligen har funnits länge.
Men vad är det egentligen vi människor behöver för att vilja leva? Är det ting som vi skulle kunna sätta ord på? Är det olika från person till person?
Hur som helst. En annan nästan lika inspirerande källa till en alternativ livsstil är filmen In To the Wild. En film att se om ni vill bli inspirerade till att förändra er livsstil och livsinställning.
Trotts att boken är skriven i mitten på 1800-talet är den så aktuell. Jag kan inte tänka mig att den någonsin varit så aktuell som den är idag.
Thoreau var aktiv i anti-slav rörelsen, natur-filosof och en av grund figurerna i den så kallade Transcendentalismen.
Skogsliv vid Walden är en essä som bygger på Thoreaus egna försök att leva ett enkelt liv vid Walden Pond. Boken kritiserar den dåtida samhällsstrukturen och människans problem med att se vad vi egentligen måste och inte. Thoreau tar upp åtskilliga exempel på hur det gick till gällande konstruerantet av hus, tillvägagångssätt vid odling och dyl. och visar på exempel som skulle ge liknande resultat men med ökad individuell frihet.
Det som faschinerar mig mest med boken är hur mycket, jag som lever nästan 200 år efter Thoureau kan känna igen mig i de flesta av hans beskrivningar.
Stressen vi människor har gällandes våra essentiella behov och våra skapade behov och framför allt vår oförmåga att skilja mellan dessa två är något som tydligen har funnits länge.
Men vad är det egentligen vi människor behöver för att vilja leva? Är det ting som vi skulle kunna sätta ord på? Är det olika från person till person?
Hur som helst. En annan nästan lika inspirerande källa till en alternativ livsstil är filmen In To the Wild. En film att se om ni vill bli inspirerade till att förändra er livsstil och livsinställning.
Gräs-Ogräs filosofi
Filiosofin som kommer att vara genomgående i Gräs-Ogräs bloggen bygger på begreppet "fel"s oexistens.
Så när jag ifrågasätter något så menar jag inte att det jag ifrågasätter är fel utan jag vill snarare vis upp alternativ.
Feel-good är i motsats till "fel" ett begrepp som jag vill framhäva.
Här kommer några exempel på vad jag vill ifrågasätta:
Jag frågar mig alltid varför det inte finns en kategori på filmbutiken som hete just feel-good. Det känns som om att vi fokuserar allt för lite på det som gör oss glada, inspirerar oss och får oss att må bra. Visserligen är det ett väldigt vitt begrepp men det är å andra sidan komedi med:)
Gräs- Varför allt detta gräs som måste klippas och mossbekämpas? Och som älskar att växa sig in mellan växterna i min rabatt?
Påslakan och örngott, härstammar ju från en tid då man hade problem med att tvätta täcken och de är ju ju bra om man har ett täcke man inte kan tvätta men när man har ett täcke och en kudde som man kan tvätta lika lätt som ett påslakan och ett örngott? Visserligen är det ju kul att kunna byta utseende i sängen då och då. Men man måste ju faktiskt inte ha påslakan.
Spola på toaletten. Är ju bra om man är kräsmagad men när den bara innehåller lite kiss och lite papper? Är det värt 10 l vatten?
Tandkräms mängden jag använde innan jag insåg att man knappt behöver någon tandkräm alls, för att få tandkräms effekt, är säkert 10ggr den jag försöker använda idag. Även om jag ofta av ren vana lägger på en sträng.
Tvättmedel. Är ju bra till skitig tvätt med har du någongång tvättat utan tvättmedel? Det blir rent och luktfritt i de flesta fall. Om det inte funkar kan man använda tvätbollar som går att köpa på smartasaker.se
Det var några exempel på vad jag tänker på om dagarna.
Så när jag ifrågasätter något så menar jag inte att det jag ifrågasätter är fel utan jag vill snarare vis upp alternativ.
Feel-good är i motsats till "fel" ett begrepp som jag vill framhäva.
Här kommer några exempel på vad jag vill ifrågasätta:
Jag frågar mig alltid varför det inte finns en kategori på filmbutiken som hete just feel-good. Det känns som om att vi fokuserar allt för lite på det som gör oss glada, inspirerar oss och får oss att må bra. Visserligen är det ett väldigt vitt begrepp men det är å andra sidan komedi med:)
Gräs- Varför allt detta gräs som måste klippas och mossbekämpas? Och som älskar att växa sig in mellan växterna i min rabatt?
Påslakan och örngott, härstammar ju från en tid då man hade problem med att tvätta täcken och de är ju ju bra om man har ett täcke man inte kan tvätta men när man har ett täcke och en kudde som man kan tvätta lika lätt som ett påslakan och ett örngott? Visserligen är det ju kul att kunna byta utseende i sängen då och då. Men man måste ju faktiskt inte ha påslakan.
Spola på toaletten. Är ju bra om man är kräsmagad men när den bara innehåller lite kiss och lite papper? Är det värt 10 l vatten?
Tandkräms mängden jag använde innan jag insåg att man knappt behöver någon tandkräm alls, för att få tandkräms effekt, är säkert 10ggr den jag försöker använda idag. Även om jag ofta av ren vana lägger på en sträng.
Tvättmedel. Är ju bra till skitig tvätt med har du någongång tvättat utan tvättmedel? Det blir rent och luktfritt i de flesta fall. Om det inte funkar kan man använda tvätbollar som går att köpa på smartasaker.se
Det var några exempel på vad jag tänker på om dagarna.
Välkommen till Gräs-Ogräs bloggen -en blogg om alternativ.
Jag vill med den här bloggen ifrågasätta vanor hos oss människor.Främst vanor som har med estetik och form att göra då detta är mitt stora intresse. Namnet Gräs-Ogräs kommer sig av fenomenet gräs. Som inte verkar ge annat än negativa "vibbar" hos folk, trotts detta består större delen av svenskens trädgårds area av just gräs. JAg var så van med räs att jag tog det som en självklarhet tills jag en dag bara insåg att det finns alternativa lösningar.
I mina ögon är gräs mer av ett ogräs än något jag vill ha i trädgården men jag inser att alla människor är olika och att det finns människor som vill ha gräs i trädgården.
Jag vill poängtera att jag på inget sätt vill påpeka fel och brister utan snarare påvisa att det finns alternativ som många aldrig ens tänkt över.
Jag är väldigt tacksam om jag kan få tips och ideer från alla er andra där ute. Har ni ideer om förändringar och anorlunda sätt att tänka på så tipsa på.
Ni får jätte gärna komentera och diskutera vad som finns och inte finns på bloggen men jag vill än en gång poängtera att jag på intet sätt är ute efter att finna fel och brister på existerande "lösningar" utan alternativ!
I mina ögon är gräs mer av ett ogräs än något jag vill ha i trädgården men jag inser att alla människor är olika och att det finns människor som vill ha gräs i trädgården.
Jag vill poängtera att jag på inget sätt vill påpeka fel och brister utan snarare påvisa att det finns alternativ som många aldrig ens tänkt över.
Jag är väldigt tacksam om jag kan få tips och ideer från alla er andra där ute. Har ni ideer om förändringar och anorlunda sätt att tänka på så tipsa på.
Ni får jätte gärna komentera och diskutera vad som finns och inte finns på bloggen men jag vill än en gång poängtera att jag på intet sätt är ute efter att finna fel och brister på existerande "lösningar" utan alternativ!
